Av allt som hänt i livet så var det värsta att förlora min bästa vän efter 6,5 år. Efter att ha setts i princip varje dag och gått igenom allt tillsammans så var det bara tomt. Hade en dålig känsla i magen så jag och min dåvarande åkte dit en morgon innan jobbet. När vi kom fram var det försent, min vän hade dött strax innan vi kom dit. Jag bara skrek tills luften tog slut och min dåvarande bar mig därifrån skrikandes och sparkandes. Så fort han släppte mig sprang jag fram till min vän som låg helt livlös med ögonen öppna. Skakade om min vän medan jag skrek "res på dig, sluta spela". Ingenting hände. I väntan på hjälp och transport av kroppen låg jag bredvid och höll om min bästa vän in i slutet. Kroppen började kännas levande igen efter att jag värmt upp den med min kroppstemperatur genom att ligga bredvid. Men kroppen rörde sig inte utan låg lika stel och stilla hur mycket jag än grät, skakade och skrek. Över en natt förlorade jag den jag känt så starka känslor för, den jag älskade av hela mitt hjärta. De tror det rörde sig om en kraftig hjärnblödning.

Kommentera

Publiceras ej