Vi var ett tjejgäng på 4 tjejer som skulle ut. Min dåvarande höll på att smsa under kvällen och var grinig för att han inte fick vara med. Sa åt honom att han kunde komma och vara med oss om han ville men då blev han grinig och ville inte komma med. Efter ett tag och när vi alla var en aning berusade hör han av sig och säger att han är ute med sitt ex. Vi är på väg till en spelning och jag säger att jag bara vill gå och prata med honom för att jag hatar att vara osams och han var ändå på krogen bredvid så jag lämnar mitt sällskap. Väl där sitter han med sitt ex och jag får inte krama om honom. Han ber mig dra åt helvete och om jag inte lämnar honom och hans ex ifred genast skulle han dumpa mig. Jag som är väldigt berusad frågar om jag kan stanna tills de andra kommer förbi om ett tag men han puttar undan mig för at gå på toaletten och säger "jag vill vara med henne så lämna oss ifred, när jag kommer tillbaka ska du vara borta annars får du ett helvete." Jag lämnar platsen och ska gå till de andra men inser att jag tappat plånboken med allt i så jag går tillbaka till min dåvarande som kommit tillbaka och han ber mig dra åt helvete och att det inte är hans problem att min plånbok är borta. Börjar då gå vägen jag gått för att hitta plånboken och hamnar på en sidoväg och går automatiskt till kyskogården bredvid där en nära familjemedlem ligger. Väl där bryter jag ihop och får en panikångestattack. Får panik och känslan av att brinna upp så sliter av mig kläderna och lägger mig i snön i flera minusgrader och somnar.
Där ligger jag tills mina vänner, som ringt in flera för att leta och även min dåvarande hittar mig nerkyld. Vet inte hur länge jag låg där men han kollade på mig och gick sedan därifrån.
Dagen efteråt lämnade han meddelande efter meddelande på mobilen om hur dum i huvudet jag var och hur mycket han hatade mig. På väg hem för att ta den där näven med sömntabletter ringer han igen och ber mig infinna mig hos honom direkt nästa morgon. Om han inte sagt det hade jag tagit tabletterna.
För efter detta lämnade mina vänner mig, en mamma till en av vännerna förbjöd sin dotter att umgås med mig efter det och de andra lydde henne också. De tyckte jag var dum i huvudet som gjorde en sådan sak. Något jag inte hade gjort nykter och utan panikångest. Men vännerna lämnade mig och han stannade även om han var förbannad. I efterhand ser jag ju felet jag gjorde. Kan säga att jag inte drack på flera månader efter det. Detta är inget jag heller brukar prata om för att jag skäms över mitt agerande, även om jag inte var i mina sinnesfulla bruk när det inträffade.
Kommentera