Nog att jag kämpar varje dag med destruktiva tankar men vissa dagar är klart värre än andra. Igår blev jag meddragen ut till den lokala nattklubben där jag inte varit på närmare 9 månader efter en del saker som hände där. Dels killar som stöter på en, tvingar en att kyssa de och drar iväg en utan förvarning.
Igår hamnade jag där igen. Person efter person dök upp från det förflutna och gav mig blick efter blick. Allt kom tillbaka. Kändes som att allt mitt förflutna spelades upp framför ögonen på mig och allt började snurra och ångesten kröp i kroppen. En vän drog med mig hem och följde mig en bit. När vi gått åt vardera håll bröt jag ihop och ångesten kröp i hela kroppen. Ringde min partner medan jag satt på mitt tak och rökte ett bra tag.
Känslan håller i sig än idag och när jag är ångestfylld och sover brukar jag få en återkommande dröm. Att jag är förlamad. Det äckliga är att allt stämmer in med där jag är. Idag hörde jag de andra prata med mig men jag kunde inte andas eller röra mig. Kastade mig åt alla håll och skrek allt jag kunde. Inget hände, inget hördes. När jag väl vaknar får jag tillbaka andan. De som sovit med mig när jag drömt så säger att jag slutar andas på riktigt.
Idag vill jag inte göra något. Vill bara gråta under täcket. Allt känns jobbigt och allt jag förträngt trycker på idag. Det är hemskt. Jag hatar det. Men bara att dra på sig kläderna och ut och jobba igen.
Kommentera