Fram tills jag var 6 år bodde jag på landet och vi barn höll ihop och alla var med. Sedan kom skillsmässan och jag drogs upp med rötterna. Hamnade i en skola 1-3 klass och vägrade att prata med någon eller att umgås med någon de första 2 åren. Jag ville hem till mina vänner igen. När jag väl började prata och få vänner i klass 3 så drogs jag upp med rötterna ännu en gång och sattes i en ny skola till fjärde klass. Denna klass var känd som skolans skräck och en tjej som var lite udda som jag var inte direkt populär. Tjejerna mobbade ut en pskykiskt och som tjej kunde man få ett eller två slag på rasterna av killarna. Mitt namn gjordes om till ett ökennamn och det var fullt att vara duktig i skolan som jag var.
Minns speciellt en gång när vi i klassen skulle spela basket och jag hade bollen varpå en av killarna kommer och försöker ta den från mig medan jag skyddar den och han blir så arg att jag får två knytnävar i ryggen så jag faller handlöst framåt och tappar andan.
En annan kille i klassen som även bodde granne med mig och som var värst av alla började bli aggressiv i skolan mer och mer mot mig. Han kunde inte vara i närheten utan att gå på mig. Han fick till slut byta klass men vi hade rast samtidigt så då var han på mig då med. Det gick så långt att killarna som tidigare varit elaka började skydda mig genom att hålla fast honom när han försökte gå på mig. Lärarna höll kvar honom i skolan så jag hade chans att komma hem innan honom så han inte kunde gå på mig.
Tjejernas psykiska attacker var mycket med att bjuda alla utom mig på fest och födelsdagar. Att vara en tjej som var lite sen i utvecklingen gällande bröst var ett ämne som togs upp ofta. Klassen sov över i skolan i slutet av sjätte klass varpå en tjej går på mig och säger "du kommer bli en äcklig ful strippa när du blir stor och ge dig själv till varje kille som tittar åt dig" (Samma tjej som var känd för att redan ha förlorat oskulden medan jag inte ens vågade kyssa en kille)
Under denna tiden tröståt jag mycket. Hade inget att göra utan satt vid tvn och åt hela dagarna. Att gå upp i vikt när man redan är mobbad är inte det optimala utan gav snarare mobbarna något nytt att klanka ner på en.
Sedan att jag hade det svårt hemma med föräldrar som inte närvarade då mitt syskon åkte fram och tillbaka från sjukhuset med operationer på operationer vilket ledde till att jag fick en stressrelaterad hudsjukdom. Ännu något att påpeka om hur äcklig man var med utslag på benen.
Efter detta bytte jag skola och hoppades på ett nytt liv fritt från mobbning men det fortsatte och jag gick in i ätstörningar och självskadebeteende.
Kommentera