Med tiden stark

Allt värker. Igår var hemskt. Så fort jag kom hem då slängde jag i mig värktabletter och lugnande för att kunna vila bort smärtan lite. Sov länge idag men allt värker fortfarande. Mer smärtstillande och vila lite till innan jag kan gå upp och göra det jag ska innan jobbet. Vill egentligen bara spy av smärtan och sova ett par timmar till. Ortoserna är på och jag längtar härifrån. Försöker intala mig att det bara är några dagar kvar innan jag åker till värmen, värmen som tar ner smärtan. Jag vill inte mer. Jag vill inte ha ont. Men på ett sätt är det bra att det kommer nu när jag för loggbok över smärtan för KBTn. Så de kan se helvetet jag lever i. Min psykolog är den enda som tagit mig på allvar med smärtorna inom vården. Jag vill bara ha hjälp, få en förklaring till allt. Vill inte ha tabletter och skit. Och jag vet hur jag ska hantera smärtan, det insåg psykologen också. Men det hjälper inte. Jag vill inte ha den mer bara!